"pour some sugar on me"

Nu när jag sparkat mig själv i rumpan, typ, och startat mitt nya bättre liv, typ, så ska jag såklart fortsätta på samma spår. Skolan har blivit lite lidande ikväll och känner att det är big failure upcoming på mitt historiaprov imorgon. Men vaddå, jag har faktiskt spelat flera låtar på mitt munspel, mejlat lite jobbansökningar samt skrivit två olika CV:n som jag ska pressa upp i famnen på några stackare imorgon! Jag har också på något vänster halkat in i ett nytt bandprojekt, HÅRDROCK! Love it :) Drygt dock att grabbarna jag ska sjunga med påstår sig ha prestationsångest för att dom hört mig sjunga? Ppfffff säger jag då.

Kom att tänka på en rolig sak som hände förra torsdagen men glömde skriva om då. På körlektionen hade vi som alltid uppvärmning. Omkring 45 tonåringar - på väg att bli vuxna faktiskt - står prydligt uppställda i körformation, sträcker ut musklerna och är ganska så koncentrerade. Körledaren Anders säger olika nonsensord som kören sedan härmar, för att få igång stämband och släppa spänningar. Allt sägs otroligt tydligt och välartikulerat, och med ordentlig kraft (magstödet, ni vet). "MORMOR" säger Anders, och kören härmar. "MORGON" säger Anders, och kören härmar. "RUMPA" säger Anders, och kören härmar !!!! Jag trodde jag skulle dö av skratt för här står vi allihopa allvarliga som i graven, och säger "rumpa" med en gemensam röst som skulle höras från Umeå till Övik om vi inte var inne i en körsal (hehe, säger vi som)! Och bara jag såg det komiska i det hela.. Alla stirrade på mig som om jag var dum i huvudet vilket jag kanske är, men i det här fallet.? Haaaaaalllå?