Skam i kroppen, det borde man födas med kan tyckas. Hur kan man bete sig så otroligt jävla illa? Kanske ska förtydliga även om jag inte riktigt har pejl på läget själv..
Jag följde med en kille hem efter en fest för jag hade ingenstans att sova. Den här killen är väldigt snygg och jag hade spanat in honom tidigare, vi myste lite kan man säga. Hursomhelst så visade det sig senare att vi inte riktigt såg på situationen på samma sätt, för mig var det bara attraktion och närhet medans han var lite mer seriös.. Jag sa helt enkelt som det var, att jag inte kände honom tillräckligt för att vi skulle kunna.. ha ett förhållande vilket han verkade vilja.. Men jag sa också att jag verkligen tyckte han var en bra människa och att jag gärna ville lära känna honom bättre. Så vi gjorde så också, vi umgicks en hel del faktiskt. Jag har känt att jag stannat vid kompiskänslor, känner så fortfarande och han verkar ha märkt det och gett upp eller något, vad vet jag, men så är iallafall min teori. Hursomhelst, så försökte jag få tag på honom i helgen för att kolla vad han gjorde och ifall han kanske ville hitta på något, men helt plötsligt svarar han varken på SMS eller MSN?? Visst jag skulle kunna ringa, men vill inte ta förnedringen i att bli klickad.. Får försöka fånga in honom på skolan istället och fråga vad fan det är frågan om..
Det är viktigt att vara ärlig! Man besparar sig själv och andra så mycket besvär då..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar